Tre frågor: Varför slår inte alltid de ekonomiska prognoserna in?

Din ekonomi|
Spara & placera
Tre frågor: Varför slår inte alltid de ekonomiska prognoserna in?

Horisonten

12.10.2023

Jaa:

I början av hösten har vi igen fått oss flera ekonomiska prognoser till livs. Varför publicerar bankerna, prognosinstituten och myndigheterna flera ekonomiska prognoser i året? Träffar prognoserna rätt och vad ska man först och främst notera när man läser dem? Vår chefsekonom Timo Hirvonen svarar.

1) Varför görs ekonomiska prognoser?

Ekonomiska prognoser görs för att man ska kunna göra sig en bild av hur ekonomin kommer att se ut den närmaste framtiden. När företagen fattar investeringsbeslut använder de sig av de ekonomiska prognoserna. Eller när Maja och Erik planerar att köpa sig en bostad, är det bra om de beaktar hur ekonomerna tror att ekonomin, sysselsättningen, inflationen och räntorna utvecklas.

Myndigheterna, som centralbankerna och finansministerierna, försöker med politiska beslut påverka den ekonomiska utvecklingen. Som stöd för sina beslut behöver de ekonomiska prognoser.

2) Vad beror skillnaderna i prognoserna på?

Enligt de senaste ekonomiska prognoserna är den finländska ekonomin nu inne i en fas med svag tillväxt. Under förloppet av nästa år borde den ekonomiska tillväxten piggna till lite grann. En del av prognosekonomerna är ändå av den åsikten att vi också nästa år får bara en liten tillväxt och att det blir bättre först år 2025.

Skillnaderna i prognoserna beror inte på hur pessimistiska ekonomerna är. Skillnaderna i prognoserna för den inhemska ekonomin beror bland annat på, vilka antaganden ekonomerna gör om utvecklingen inom den globala ekonomin och i euroområdet.

Finland är en liten, öppen nationalekonomi, där exportens andel utgör 45 procent av bruttonationalprodukten. Om exporten drar dåligt, är det svårt att göra en prognos där man tror att den finländska exporten kommer att öka kraftigt – om man inte tror att de finländska företagen kommer att kapa åt sig nya marknadsandelar.

Exportprognosen påverkas också av hur de inhemska kostnaderna och strukturerna utvecklas, exempelvis lönerna och konkurrenskraften.

Datum för när prognosen publiceras har också betydelse. Ny data publiceras hela tiden och siffrorna kan förändras radikalt även under en kort tid. Då får prognosen ny utgångsdata och det påverkar givetvis hela prognosen.

Även om den ekonomiska prognosen innehåller osäkra antaganden, behövs den som stöd för företagens och hushållens ekonomiska planer och beslut.

3) Hur ska man tolka de ekonomiska prognoserna?

Tillväxtprognosen för Finland anges vanligen med en tiondels decimal. Som exempel gav Handelsbankens färska prognos Finland en tillväxt på 0,1 procent för i år och 0,7 procent för nästa år.

Hur väl de ekonomiska prognoserna slår in bedöms årligen i olika prognostävlingar. När man bedömer hur träffsäker en prognos är, måste man komma ihåg att BNP-statistiken ändras rätt så mycket varje gång den revideras. Siffrorna i statistiken kan gott och väl stiga eller sjunka med en halv procentenhet.

I stället för att stirra sig blind på decimalerna, så ska läsaren hellre koncentrera sig på själva prognosberättelsen.

Hur beskriver prognoserna den ekonomiska utvecklingen och utsikterna för ekonomin? Är vi på väg mot en nedgång eller uppgång? Vad kommer att hända med inflationen, räntorna och arbetslösheten?


Timo Hirvonen

Timo Hirvonen

Chefsekonom, Handelsbanken Finland

Politices magister. I Handelsbanken sedan år 2019, jobbat som ekonom i mer än 20 år. Gillar att läsa och resa, samt spelar fritidshockey och joggar.