Skötseln av dödsboets egendom – vem handhar det?

Då en närstående avlidit är det vid sidan av sorgen viktigt att komma ihåg rättigheterna och förpliktelserna när det gäller skötseln av dödsboets tillgångar. Notera åtminstone de tre följande sakerna:

1. Delägarna sköter dödsboet tillsammans

Då en person avlider uppstår ett dödsbo av hens egendom och dödsboet förvaltas av delägarna tillsammans. Delägarna förvaltar dödsboet tillsammans och kan endast fatta enhälliga beslut rörande dödsboet. Delägarna reder upp dödsboet inför arvsskiftet.

Delägare i dödsboet är den avlidnes arvingar och de som fått hela eller en relativ andel av kvarlåtenskapen via testamente. Exempelvis är kvarlevande make/maka dödsboets delägare.

Innan bouppteckningen är gjord kan vem som helst av delägarna betala fakturor som härrör från den tid då den avlidne levde från dennes konto, som el- och telefonräkningar. Delägarna kan också betala fakturor som direkt gäller dödsfallet, till exempel begravningskostnader.

Varje delägare i dödsboet har rätt att få information om den avlidnes kontotransaktioner från dödsdagen och tiden därefter. Vem som helst av delägarna har rätt att avsluta direktdebiteringar eller e-fakturor utan de andra delägarnas tillåtelse.

Delägarna kan också betala kostnader som härrör från dödsfallet från sitt eget konto. Då ska delägaren bokföra dem noggrant, så att hen kan få en ersättning av dödsboet.

Döden betyder inte att den avlidnes skulder avskrivs. Den avlidnes skulder överförs till dödsboet och de betalas innan arvsskifte med dödsboets medel. Om dödsboets tillgångar inte räcker till för att betala skulderna, betalas i första hand de så kallade bouppgörelseskulderna. I dem ingår rimliga begravnings- och boupptäckningskostnader samt nödvändiga kostnader för skötseln, förvaltningen och utredningen av boet.

2. Förvaltningen av tillgångarna efter bouppteckningen

Bouppteckningen ska äga rum senast inom tre månader räknat från dödsdagen. Bouppteckningen med den avlidnes tillgångar och skulder samt uppgifterna om dödsboets delägare bekräftas av delägarna.

I bouppteckningen noteras också övriga faktorer som påverkar skiftet av tillgångarna och arvsbeskattningen. Bouppteckningen skickas till skatteförvaltningen för beskattning av arvet och till banken så delägarna kan registreras där.

Efter bouppteckningen kan delägarna tillsammans sköta dödsboets ärenden, då varje bankärende kräver alla delägares samtycke.

Om det finns exempelvis tre delägare i ett dödsbo, där en av dem vill föra över pengar från den avlidnes konto till en fond eller annat investeringsobjekt, kan denne enskilde delägare inte göra det utan de andra delägarnas samtycke. Dödsboet kan, om man så vill, ge en person fullmakt att sköta dödsboets ärenden och ansvara för användningen av dödsboets tillgångar.

Före bouppteckningen ska vid behov en avvittring göras. När arvsskiftet är gjort och egendomen har fördelats på arvingarna, upphör dödsboet att existera. Då upphör givetvis också delägarnas gemensamma förvaltning.

3. En skiftesman om dödsboets delägare inte kommer överens

Förvaltningen av alla dödsbon förlöper inte alltid i samförstånd. Om enighet inte kan uppnås eller om dödsboet är mycket invecklat kan man ansöka om ett boutredningsmannaförfarande av tingsrätten. Samtidigt kan man också ansöka om en skiftesman för arvsskiftet.

Ansökningen kan göras av bland annat delägarna och i ansökan kan man föreslå den person man anser lämplig.
Viktigt med tanke på förvaltningen av tillgångarna är att som en följd av boutredningsmannaförordnandet överlåts förvaltningen av tillgångarna till boutredningsmannen. Då förvaltar delägarna inte längre tillgångarna i dödsboet, utan boutredningsmannen ansvarar för att boet görs klart för arvsskifte.

Boutredningsmannens förvaltarrättigheter är ändå inte obegränsade, utan exempelvis förutsätter överlåtelse av fast egendom delägarnas samtycke eller i sista hand tingsrättens beslut.

TEXT: Jurist Nea Nyman, Premium Law Oy