Dödsboets bankärenden – vad allt ska jag tänka på?

När en närstående avlider, är det en hel del saker som måste skötas. Trots den sorg man känner måste man också klara av att sköta den avlidnas bankärenden.

När en närstående avlider, är det en hel del saker som måste skötas. Trots den sorg man känner måste man också klara av att sköta den avlidnas bankärenden.

Vi har här lagt upp en lista på de fem viktigaste sakerna som man måste sköta i ett dödsbo med tanke på bankärendena.

1. Beställ ett ämbetsbevis

   För att en delägare i ett dödsbo ska kunna sköta dödsboets bankärenden, måste hen kunna visa upp ett ämbetsbevis. Ämbetsbeviset visar vem som är delägare i dödsboet. Du kan beställa ämbetsbeviset av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller från något av kyrkans regionalcentralregister. Ämbetsbeviset beställs från det regionalcentralregister, där den avlidnes församling ingår.

2. Hur sköta bankärendena före bouppteckning?

   Innan bouppteckningen kan vilken delägare i dödsboet som helst betala den avlidnas fakturor från hens konto, till exempel el- och telefonräkningar. Då kan en delägare också betala räkningar som direkt gäller dödsfallet, som kostnader för begravningen.

   

   E-fakturor eller direktdebiteringar kan vilken delägare som helst avsluta utan de andra delägarnas samtycke.

   Varje dödsbodelägare har också rätt att få information om kontotransaktionerna på dödsdagen och därefter. Eventuella e-fakturor eller direktdebiteringar kan vilken delägare som helst avsluta utan de andra delägarnas samtycke.
   
   Om delägarna själva betalar kostnader som gäller dödsfallet, är det viktigt att bokföra dem klart och tydligt. Så kan kostnaderna senare fördelas jämnt mellan delägarna.

3. Hur sköta den avlidnas lån?

   Döden påverkar inte den avlidnas låneförpliktelser. Den avlidnas skulder flyttas över till dödsboet och de betalas av dödsboets medel innan arvsskiftet.

   Om dödsboets tillgångar inte räcker till för att betala alla skulder, ska dödsboet allra först betala de s.k. boutredningskostnaderna. De är skäliga begravnings- och bouppteckningskostnader och oundvikliga kostnader för skötseln, förvaltningen och utredningen av dödsboet.

4. Hur sköta bankärendena efter bouppteckningen?

   I bouppteckningen räknas den avlidnas tillgångar och skulder upp och där listas även delägarna i dödsboet. I bouppteckningen antecknar man också andra faktorer som påverkar fördelningen av egendomen och arvsskatten.

   Bouppteckningen ska göras inom tre månader räknat från dödsdagen och den bouppteckning som gjordes vid detta tillfälle ska skickas till skattemyndigheterna senast en månad efter därefter.

   I allmänhet är den som känner till den avlidnas ekonomiska ställning bäst lämpad att göra bouppteckningen. Den egentliga bouppteckningen är det i alla fall enklast att överlåta till en professionell, dvs. en jurist. För att bevittna en bouppteckning behövs också två s.k. godemän. Juristerna i en juridisk byrå kan fungera som godemän.
    

   

   För att banken ska kunna konstatera vilka är dödsbodelägare, ska bouppteckningen även lämnas till banken.

   
   För att banken ska kunna konstatera vilka är dödsbodelägare, ska bouppteckningen även lämnas till banken. Därefter kan dödsboets delägare sköta dödsboets ärenden tillsammans och då krävs varje delägares tillåtelse. Det är i alla fall mera praktiskt att dödsboet ger fullmakt åt någon att sköta dödsboets bankärenden. Denna person är då ansvarig för hur dödsboets tillgångar används.

5. Att göra upp ett arvskiftesavtal

   Om den avlidna var gift eller i ett registrerat partnerskap, måste man göra en avvittring innan arvskifte. Avvittring betyder att man upphäver förmögenhetsförhållandet i äktenskapet. Man slår fast, vilken egendom tillfaller den efterlevande makan/maken och vilken del av förmögenheten som ingår i det arv de efterlevande ska dela på. Om makarna har haft ett äktenskapsförord, har de inte haft giftorätt i varandras egendom. Då görs ingen avvittring utan förmögenheten delas upp.

   Det egentliga arvskiftet innebär att den nettoförmögenhet som den avlidna lämnat efter sig fördelas på arvingarna. Det görs så att man skriver ett arvskiftesavtal baserat på bouppteckningen.

   Det finns inte någon fastställd tidsfrist för när avvittring och arvskifte måste göras. Man får i alla fall inte utföra dem innan dödsboets skulder är betalda.

   Arvskiftesavtalet måste skickas till banken och till skattemyndigheterna. På basis av avtalet överförs dödsboets förmögenhet på arvtagarna.